þiðurrnafnorðkarlkynm., pl. þiðrar; [mod. Norse tjur; Gr. τετράων]:—a partridge. Lat. tetrao perdrix, Edda (Gl.); þiðra (gen. pl.), Gþl. 449: in poets, ben-þ., val-þ., a carrion-bird, Lex. Poët.