HÆNAnafnorðkvenkyn(hœna), u, f. [hani, formed on the same analogy as dal and dæl, hag and hóg]:—a hen, Al. 160, Fms. vii. 116, Fs. 156, Stj. 3, passim: in pr. names, Lopt-hana, Skálp-h., Landn.