dedúa
sagnorð
dunda (við e-ð), fást við dálítið verk
hárgreiðslukonan dedúaði við mig í tvo tíma
Framsöguháttur
Nútíð
Þátíð
fyrsta persóna
dedúa
dedúaði
önnur persóna
dedúar
dedúaðir
þriðja persóna
dedúar
dedúaði
Nútíð
Þátíð
fyrsta persóna
dedúum
dedúuðum
önnur persóna
dedúið
dedúuðuð
þriðja persóna
dedúa
dedúuðu
Nútíð
Þátíð
fyrsta persóna
dedúast
dedúaðist
önnur persóna
dedúast
dedúaðist
þriðja persóna
dedúast
dedúaðist
Nútíð
Þátíð
fyrsta persóna
dedúumst
dedúuðumst
önnur persóna
dedúist
dedúuðust
þriðja persóna
dedúast
dedúuðust
Viðtengingarháttur
Nútíð
Þátíð
fyrsta persóna
dedúi
dedúaði
önnur persóna
dedúir
dedúaðir
þriðja persóna
dedúi
dedúaði
Nútíð
Þátíð
fyrsta persóna
dedúum
dedúuðum
önnur persóna
dedúið
dedúuðuð
þriðja persóna
dedúi
dedúuðu
Nútíð
Þátíð
fyrsta persóna
dedúist
dedúaðist
önnur persóna
dedúist
dedúaðist
þriðja persóna
dedúist
dedúaðist
Nútíð
Þátíð
fyrsta persóna
dedúumst
dedúuðumst
önnur persóna
dedúist
dedúuðust
þriðja persóna
dedúist
dedúuðust
nafnháttur
dedúa
sagnbót
dedúað
lýsingarháttur nútíðar
dedúandi
nafnháttur
dedúast
sagnbót
dedúast
lýsingarháttur nútíðar
dedúandi
Boðháttur
Stýfður
Eintala
Fleirtala
boðháttur
dedúa
dedúaðu
dedúið
Spurnarmyndir
Framsöguháttur
Nútíð
Þátíð
önnur persóna
dedúarðu
dedúaðirðu
Nútíð
Þátíð
önnur persóna
dedúiði
dedúuðuði
Viðtengingarháttur
Nútíð
Þátíð
önnur persóna
dedúirðu
dedúaðirðu
Nútíð
Þátíð
önnur persóna
dedúiði
dedúuðuði
Framsöguháttur
Nútíð
Þátíð
önnur persóna
dedúastu
dedúaðistu
Viðtengingarháttur
Nútíð
Þátíð
önnur persóna
dedúistu
dedúaðistu