upprunninn
lýsingarorðupp-runninn
sem kemur frá ákveðnum stað, sem á uppruna sinn á ákveðnum stað
hvaðan eru ávextirnir upprunnir?
hún var upprunnin úr alþýðustétt
Frumstig
Karlkyn
Kvenkyn
Hvorugkyn
Nf.
upprunninn
upprunnin
upprunnið
Þf.
upprunninn
upprunna
upprunnið
Þgf.
upprunnum
upprunninni
upprunnu
Ef.
upprunnins
upprunninnar
upprunnins
Karlkyn
Kvenkyn
Hvorugkyn
Nf.
upprunnir
upprunnar
upprunnin
Þf.
upprunna
upprunnar
upprunnin
Þgf.
upprunnum
upprunnum
upprunnum
Ef.
upprunninna
upprunninna
upprunninna
Karlkyn
Kvenkyn
Hvorugkyn
Nf.
upprunni
upprunna
upprunna
Þf.
upprunna
upprunnu
upprunna
Þgf.
upprunna
upprunnu
upprunna
Ef.
upprunna
upprunnu
upprunna
Karlkyn
Kvenkyn
Hvorugkyn
Nf.
upprunnu
upprunnu
upprunnu
Þf.
upprunnu
upprunnu
upprunnu
Þgf.
upprunnu
upprunnu
upprunnu
Ef.
upprunnu
upprunnu
upprunnu