RÆSA
sagnorð
t, [rás], to make flow; ræsa; ár, Ht.; sá flytr er ræsir, id.:—metaph., ræsa e-t á e-n, to bring it home to one, trace to one; ek mun þetta ekki ræsa á hendr yðr, I will not charge it on you, Fms. xi. 54; ér ræsit (hræsit Cod.) á hendr oss mikla synd, 656 C. 7.
2. impers., draum (acc.) ræsir, a dream proves true, comes to pass; ek em drauma-maðr mikill, ok eigi úlíkligt at brátt ræsi suma, Þorst. Síðu H. 180; væntir mik at hann mun nú ræsa, Bret. 22: reflex, to come to pass, en þat ræstisk svá, Bs. i. 471 (rættisk, v. l.)